Referenser
[1]
Å. Stenmarck, C. Jensen, T. Quested and G. Moates, "Estimates of European food waste levels," Fusions EU, 31 Mars 2016. [Online]. Available:
http://www.eu-fusions.org/phocadownload/Publications/Estimates%20of%20European%20food%20waste%20levels.pdf. [Accessed 30 September 2019].
[2]
Naturskyddsföreningen, ”Rätt plast på rätt plats,” 2017. [Online]. Available: https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/ratt_plast_pa_ratt_plats_0.pdf. [Använd 30 September 2019].
[3]
Stiftelsen Håll Sverige Rent, ”Skräprapporten 2019,” 2019. [Online]. Available: https://www.hsr.se/sites/default/files/skraprapport_2019_digital_lagupplost.pdf. [Använd 29 September 2019].
[4]
Ellen MacArthur Foundation, "The New Plastics Economy: Rethinking the Future of Plastics & Catalysing Action," 13 December 2017. [Online]. Available: https://www.ellenmacarthurfoundation.org/publications/the-new-plastics-economy-rethinking-the-future-of-plastics-catalysing-action. [Accessed 01 Oktober 2019].
[5]
Naturskyddsföreningen, ”Rätt plast på rätt plats – vägen till ett mer hållbart samhälle,” 2019. [Online]. Available: https://www.naturskyddsforeningen.se/plastpårättplats. [Använd 29 September 2019].
[6]
Svenska Dagbladet, ”Därför kan förpackningarna inte återvinnas,” 30 September 2018. [Online]. Available: https://www.svd.se/indonesien-skickar-tillbaka-giftiga-sopor/om/problemen-med-plast. [Använd 30 September 2019].
[7]
Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, ”Återvinningsstatistik FTI,” 2019. [Online]. Available:
https://www.ftiab.se/180.html. [Använd 30 September 2019].
[8]
Dagens Nyheter, ”Här brinner plasten som du har sorterat,” Dagens Nyheter, 07 Februari 2017. [Online]. Available: https://www.dn.se/nyheter/sverige/har-brinner-plasten-som-du-har-sorterat. [Använd 30 September 2019].
[9]
Forskning & Framsteg, ”Behandla plasten som guld,” Forskning & Framsteg, 2018. [Online]. Available: https://fof.se/tidning/2018/6/artikel/behandla-plasten-som-guld. [Använd 30 September 2019].
[10]
Stiftelsen Håll Sverige Rent, ”Plast - ett stort problem i våra hav,” 2019. [Online]. Available:
https://www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap/plast-ett-stort-problem-i-vara-hav. [Använd 29 September 2019].
[11]
Stiftelsen Håll Sverige Rent, ”Fakta om skräpet i havet,” 2019. [Online]. Available:
https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/skrapet-i-havet. [Använd 29 September 2019].
[12]
Stiftelsen Håll Sverige Rent, ”Vanligaste skräpet på stränder,” 2019. [Online]. Available: https://www.hsr.se/fakta/statistikportal/skrapmatningar-pa-strander/olika-fraktioner. [Använd 29 September 2019].
[13]
Stiftelsen Håll Sverige Rent, ”Nedbrytningstider för skräp,” 2019. [Online]. Available:
https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/samlade-fakta-om-skrap/nedbrytningstider-skrap. [Använd 29 September 2019].
[14]
Sopor.nu, ”Fakta om sopor - statistik,” 2019. [Online]. Available:
https://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/statistik. [Använd 30 September 2019].
[15]
SVT Nyheter, ”Nya regler mot rika länders plastdumpning,” 13 Maj 2019. [Online]. Available: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-regler-mot-rika-landers-plastdumpning. [Använd 30 September 2019].
[16]
Sveriges Natur, ”Svensk plast skräpar ned i världshaven,” Sveriges Natur, 2018. [Online]. Available: http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/svensk-plast-skrapar-ned-varldshaven. [Använd 30 September 2019].
[17]
Naturskyddsföreningen, ”Plastrapporten,” Naturskyddsföreningen, 2014. [Online]. Available: https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Plastrapporten.pdf. [Använd 30 September 2019].
[18]
Sveriges Natur, ”Plastskräp hotar havssköldpaddan,” Sveriges Natur, 2018. [Online]. Available: http://www.sverigesnatur.org/natur/plastskrap-hotar-havsskoldpaddan. [Använd 30 September 2019].
[19]
Sopor.nu, ”Avfallstrappan,” 2016. [Online]. Available:
https://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/saa-styrs-avfallet/avfallstrappan. [Använd 30 September 2019].
[20]
C. Le Guern, "When the Mermaids Cry: The Great Plastic Tide," 2018. [Online]. Available:
http://plastic-pollution.org. [Accessed 30 September 2019].
[21]
Svenska Dagbladet, ”Här är fulplasten som inte kan återvinnas,” 30 September 2018. [Online]. Available: https://www.svd.se/har-ar-fulplasten-som-inte-kan-atervinnas. [Använd 01 Oktober 2019].
[22]
Svenska Dagbladet, ”"Återvunnen" plast dumpas i Asien,” 24 April 2019. [Online]. Available:
https://www.svd.se/atervunnen-plast-dumpas-i-asien. [Använd 01 Oktober 2019].
[23]
World Wildlife Fund, "Solving Plastic Pollution Through Accountability," 05 Mars 2019. [Online]. Available: https://www.worldwildlife.org/publications/solving-plastic-pollution-through-accountability. [Accessed 01 Oktober 2019].
[24]
Naturvårdsverket, ”Återvinning av förpackningar och returpapper,” 2019. [Online]. Available: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/forpackningar-returpapper. [Använd 01 Oktober 2019].
[25]
World Wildlife Fund, ”Snart mer plast än fisk i haven,” 2017. [Online]. Available:
https://www.wwf.se/debattartikel/snart-mer-plast-an-fisk-i-haven. [Använd 01 Oktober 2019].